NyTeknik artikel 3: Industrins spillvärme

2024-02-27
Ny Teknik ställer fem frågor till Oskar Räftegård, forskare på Rise med lång erfarenhet av återvinning av spillvärme, eller restvärme som det också kallas. – Många säger att potentialen är jättestor, men det är väldigt svårt att kvantifiera hur stor den egentligen är. När det gäller solenergi finns det solkartor som visar hur mycket solenergi som når olika platser. Men när det gäller restvärme har ingen ritat den kartan på något bra sätt, säger Oskar Räftegård. Oskar pekar också på potentialen av nya energiströmmar som beräknas komma från grön vätgastillverkning.

Nedan är några rader från intervjun med Oskar Räftegård.

Vilka industrier har mycket spillvärme? 

– I Sverige finns de största källorna på pappers- och massabruk, i stål- och järnverk, i den petrokemiska industrin, exempelvis raffinaderierna, och i den övriga kemiska basindustrin. Men det finns även många mindre restvärmekällor i exempelvis gjuterier och sågverk, säger Oskar Räftegård.

– Det pratas mycket om vätgas, och elektrolysörer som producerar vätgasen ger massor av restvärme. Det skulle kunna bli en ny värmekälla för moduler som kan utvinna el i de förhållandevis låga temperaturerna, runt 75 grader. En annan trend som kan skapa nya värmekällor är en övergång till kraftelektronik tillverkad i exempelvis kiselkarbid och galliumnitrid. Sådan kraftelektronik klarar höga temperaturer och kan bli flera 100 grader varma, säger Oskar Räftegård.

ZIGRIDs fokus är just inom processindustri och en planerad pilotinstallation inom grön vätgas.
Artikeln i sin helhet ligger bilagd.